Att man blir som 14 igen och kollar telefonen varje kvart. Fast jag igentligen inte tror att jag fått något. Men man kan ju hoppas.
Klump i magen, nervositet och ångest. Jag är stolt över min agering, men fy fan va rädd jag är ändå.
Tänk om.
Usch.. Vill bara ringa. Eller skicka ett sms. Feg som man är. Haha! Meb bara att vänta. Bara att bita ihop.
😰
Hej, varit frånvarande en tid. men jag hitta precis din blogg igen bland mina bokmärken, och oavsett de som hänt o hur du mått så hoppas jag att du fått många styrke kramar och mår bra =)
SvaraRaderatror inte du minns mig :P men som sagt jag har varit borta länge har haft de lite körigt de senaste =D kommer börja hålla utkik här för att se om detta nämns o om du minns något när du tänker efter.
Kram